Fredagen 29 november: Ingen betalar

:

Ett internationellt upprop för strejk mot ökande levnadskostnader

Alla betalar för att de rika ska bli rikare. Vi betalar genom vår arbete, och jobbar för att fylla deras fickor. Vi betalar genom chockhöjda hyror när vi gentrifieras bort från våra hem. Vi betalar genom förstörelsen av miljön, utplånandet av lokalsamhällen och stressen i våra vardagsliv. Vi betalar för saker som brukade vara gratis, såsom vatten. Vi betalar skatt så att de kan anställa fler snutar som terroriserar oss. Alla betalar, men bara dom tjänar på det.

Vi skulle kunna prata om den höga kostnaden för att leva – men är det här verkligen mycket till liv?

Den 29 november betalar ingen. Det här är ett upprop för strejk mot alla sätt dom klämmer åt oss åt på, alla sätt som de gör det omöjligt för oss att leva.

Klistermärke som kallar till protester någonstans i USA.

Det uppmanas till avgiftsstrejk i kollektivtrafiken i Seattle. I Portland protesterar folk den 29 november på Pioneer Square; i San Francisco möts folk på 16th och Mission. Det har genomförts demonstrationer mot avgifter och biljettkontroller i New York under flera veckor och det är fler på gång denna vecka. Chicago är på banan också. Var du än befinner dig kan du organisera någonting eller genomföra en aktion tillsammans med dina vänner.

En strejk är ett slag. Det är inte bara en bojkott; strejken innebär att störa systemet, hindra det från att fungera. Det minsta du kan göra är att planka på kollektivtrafiken i din stad. Men det är bättre att göra vår vägran offentlig och gemensam. Hoppa över spärrarna tillsammans. Öppna upp spärrarna och grip in om ordningsmakten försöker trakassera någon. Sabotera maskinerna. Låt väggarna skrika ut “Ingen betalar!” med affischer eller sprayfärg. Ställ fram ett bokbord och dela ut litteratur om varför ingen någonsin ska behöva betala. Grunda ett förbund för plankare, som de gjorde i Sverige.

Människor över hela världen revolterar med de ökande levnadskostnaderna. I Ecuador ockuperade folket parlamentet och tvingade regeringen att avblåsa alla nya nedskärningar. I Chile föddes ur massplankningarna en nationell revolt som inte ens militären kunde stoppa. Från Paris till Beirut och Hongkong upptäcker människor att vårt enda hopp är att göra motstånd tillsammans.

Den 29 november är precis innan 20-årsjubileet av demonstrationerna som stängde ner Världshandelsorganisationen WTO i Seattle 1999, som visade att kraften i direkt aktion kan förändra historien. Idag har motståndet mot kapitalism spridits brett, men det är vår uppgift att sprida de motståndspraktiker som gör oss oregerliga.

Ingen betalar – eftersom de slösar miljoner på polisen men är villiga att döda någon som struntat i en 20-kronorsbiljett. Ingen betalar – eftersom infrastrukturen de bygger inte är tänkt att underlätta för oss, utan för att kontrollera oss. Ingen betalar – eftersom vi inte nöjer oss med småreformer, vi vill visa att vi har tillräcklig kraft för att kunna förändra världen på egen hand. Ingen betalar.


This call was endorsed and translated by the decades-running fare-dodgers’ union Planka.nu, as well as by several groups at the forefront of the uprising in Chile, including Rara Señal, an anarcha-feminist radio project, Evade Chile 2019, Grupo Solenopsis, and Colectivo La Peste.